Få musikgrupper har definierat en era och satt ett sådant outplånligt avtryck på den globala musikkartan som ABBA. För mig, och för otaliga andra som växte upp med deras musik ekande ur radioapparater och vinylspelare, representerar ABBA mer än bara popmusik. De är soundtracket till minnen, en symbol för svensk framgång och, utan tvekan, Sveriges absolut största musikexport genom alla tider. Deras resa från svenska folkparker till världens största arenor är en saga i sig, och det faktum att deras musik fortsätter att trollbinda nya generationer, och att de till och med återvänt med ny musik, säger allt om deras tidlösa magi.

Från Brighton till världsherravälde: En osannolik resa

Allt exploderade egentligen 1974. Jag minns det som igår – Eurovision Song Contest i Brighton. Där stod de, fyra svenskar i glittrande platåskor och scenkläder som fick världen att haja till. Med ’Waterloo’ levererade Agnetha Fältskog, Björn Ulvaeus, Benny Andersson och Anni-Frid Lyngstad inte bara en vinnarlåt, utan en energikick som signalerade starten på en ny pop-era. Det var en tid då glamrock och progressiv rock dominerade, men ABBA kom med något annat: oemotståndliga melodier, perfekt harmoniserade röster och en nästan matematisk precision i sina arrangemang. De bröt igenom ljudvallen och etablerade sig nästan omedelbart som ett globalt fenomen.

Kärnan i ABBAs framgång var utan tvekan låtskrivarduon Björn och Benny. Deras förmåga att snickra ihop popdängor som kändes både omedelbara och komplexa var enastående. Melodierna fastnade direkt, men under ytan fanns ofta ett lager av musikalisk finess och ibland en oväntad melankoli. Tillsammans med Agnethas och Fridas distinkta röster – den ena klar och klingande, den andra varm och dramatisk – skapades ett sound som var omisskännligt ABBA. Deras visuella presentation, ofta färgstark och extravagant, bidrog också starkt till deras ikonstatus. De var inte bara en grupp, de var ett helt koncept, noggrant uttänkt och professionellt genomfört.

Under andra halvan av 70-talet och början av 80-talet radade ABBA upp hits som ’Dancing Queen’, ’Mamma Mia’, ’Take a Chance on Me’, ’The Winner Takes It All’ – listan kan göras lång. De sålde skivor i ofattbara mängder; siffran över 400 miljoner sålda album globalt talar sitt tydliga språk. Deras framgångar banade väg för otaliga andra svenska artister och producenter och visade att musik från Sverige kunde konkurrera på den absoluta världstoppen. Gitarristen Janne Schaffer, som var med från starten, har sagt att ’Abba representerar svensk musik och det har haft sån otrolig genomslagskraft. Det har betytt så mycket för det svenska musiklivet’. Det är en underdrift – de förändrade spelplanen för svensk musikexport för alltid.

Arvet som vägrar tystna: Mamma Mia och den eviga återkomsten

Även efter att gruppen officiellt tog en paus 1982, tystnade musiken aldrig. Tvärtom. Samlingsalbumet ’ABBA Gold’, som släpptes tio år senare, blev en av världens mest sålda skivor genom tiderna och bevisade att låtarna hade en tidlös kvalitet som stod emot trender och nya musikaliska strömningar. Deras musik fortsatte att spelas på radio, i filmer och på dansgolv, och nya generationer upptäckte ständigt den unika blandningen av eufori och vemod som präglar deras bästa verk.

Den verkliga renässansen kom dock med musikalen ’Mamma Mia!’, som hade premiär 1999. Den smarta idén att väva samman ABBAs låtar till en berättelse om kärlek, familj och vänskap på en grekisk ö blev en global succé utan motstycke. När musikalen sedan blev film 2008, och en uppföljare ’Mamma Mia! Here We Go Again’ kom tio år senare, exploderade ABBA-febern på nytt. Intressant nog var Björn och Benny djupt involverade i dessa projekt. Enligt regissören Ol Parker hade de stor kontroll över manus och musik, där Björn till och med skrev om texter för att passa filmens handling och Benny närvarade vid inspelningar och mixning. Det faktum att det tog tio år att få deras godkännande för den första filmen, och att de hade ’final cut’, visar vilken respekt deras arv åtnjuter och hur måna de är om att förvalta det på rätt sätt.

’Mamma Mia!’-filmerna blev inte bara kassasuccéer, de fungerade också som en perfekt introduktion av ABBAs musik till en helt ny publik. Plötsligt sjöng tonåringar med i låtar som skrevs innan de ens var födda. Detta fenomen underströk det universella och tidlösa i Björns och Bennys kompositioner och texter, och cementerade ytterligare ABBAs position som en kulturell institution snarare än bara ett popband från förr. Deras musik visade sig vara lika relevant och älskad i det nya millenniet som den var under 70-talet.

Återkomsten: När tiden stod stilla

Därför var det kanske inte helt överraskande, men ändå djupt omtumlande, när nyheten slog ner som en bomb 2018: ABBA hade återförenats i studion och spelat in ny musik för första gången på 35 år. Beskedet kom i samband med planerna på ett innovativt avatar-turnéprojekt, där digitala versioner av bandmedlemmarna skulle framföra låtarna. Enligt gruppen själva var det just arbetet med avatarerna som ledde dem tillbaka till studion. De beskrev känslan som att ’tiden stått stilla och att vi bara varit borta på en kort semester’. Två nya låtar utlovades initialt, däribland ’I Still Have Faith In You’.

Det dröjde sedan till hösten 2021 innan det fullständiga beskedet kom: ett helt nytt album, ’Voyage’, skulle släppas. Mottagandet var enormt världen över. Förväntningarna var skyhöga, men albumet visade att magin fanns kvar. Björn Ulvaeus beskrev i en intervju med TV4 känslan i studion som ’väldigt familjär och välbekant omedelbart’, vilket bekräftade att den unika kemin mellan de fyra medlemmarna bestod. Även managern Görel Hanser intygade att inspelningen känts naturlig och lättsam, precis som förr i tiden. Det var tydligt att glädjen i att skapa musik tillsammans igen var den främsta drivkraften.

Denna comeback var dock annorlunda. Ingen traditionell turné med de fysiska medlemmarna på scen, utan istället en högteknologisk show i London med de digitala ’ABBAtarerna’. Det kändes som ett typiskt ABBA-drag – att omfamna ny teknik och presentera sin musik på ett oväntat sätt. ’Voyage’ var inte bara ett nostalgiskt återbesök, utan ett värdigt tillägg till deras katalog, med låtar som bar det klassiska ABBA-soundet men med en mognad och ett djup som reflekterade tidens gång. Återkomsten bekräftade deras status och visade att deras musikaliska relevans sträckte sig långt bortom de aktiva åren.

Mer än bara musik: Ett kulturellt fenomen

Att kalla ABBA för Sveriges största musikexport är korrekt, men det fångar ändå inte hela bilden. De är ett kulturellt fenomen vars inflytande sträcker sig långt utanför musikens värld. De blev en symbol för Sverige utomlands, en bild av modernitet, professionalism och, förstås, fantastisk popmusik. Deras musik har tolkats av otaliga artister, deras stil har inspirerat modeskapare, och deras berättelse – med interna relationer, framgångar och uppbrott – fortsätter att fascinera.

Deras enorma genomslagskraft och hur de nästan blivit en del av det allmänna medvetandet illustreras på ett humoristiskt sätt av titeln på en ljudbok av Fredrik Lindström och Hasse Pihl: ’Vem är Björn och vem är Benny?’. Att frågan ens kan ställas, och att den används i en boktitel, visar hur ikoniska just Björn och Benny är som en enhet inom ABBA-fenomenet, även om gemene man kanske inte alltid kan placera rätt namn på rätt ansikte. Det är ett tecken på hur djupt rotade de är i vår kultur.

Men varför fortsätter musiken att beröra så starkt, decennium efter decennium? Jag tror det handlar om den unika kombinationen av till synes enkel, glädjefylld pop och de underliggande stråken av melankoli och livets komplexitet. Björn Ulvaeus texter fångade ofta relationers toppar och dalar med en ärlighet som kontrasterade mot de sprudlande melodierna. Det är musik som fungerar lika bra på ett dansgolv som för en stunds eftertanke. Den talar ett universellt språk som överskrider ålder, nationalitet och bakgrund. Det är därför ABBA inte bara är en svensk export, utan en global musikskatt.

Ett outplånligt avtryck i den svenska folksjälen

ABBA är mer än bara siffror på försäljningslistor eller en framgångssaga om export. För oss svenskar är de något mer. De är en del av vår gemensamma historia, en stolthet och en ständig påminnelse om att drömmar kan slå in, även från ett litet land i norr. Deras låtar har spelats på skolavslutningar, bröllop, midsommarfester och i otaliga vardagsrum. De är invävda i strukturen av svenska minnen och traditioner.

Med ’Voyage’-projektet och den nya musiken har ABBA inte bara återvänt, de har också slutit cirkeln på ett sätt som känns både modernt och respektfullt mot deras eget arv. De har visat att kreativiteten och vänskapen består, och att musiken de skapade tillsammans har en närmast evig livskraft. Deras plats i musikhistorien är ohotad, och deras betydelse som Sveriges främsta musikaliska ambassadörer kan inte överskattas. ABBA är och förblir ett klingande bevis på musikens förenande och tidlösa kraft.